Igår skrev jag ett långt och fint inlägg om mina drömamr föregående natt. Men, då jag tryckte "publicera" så fick min väns dator för sig (apple..) att den int klarar av så svåra grejer.

Så. Idag skall jag trycka Fridolf långt ner på huvudet o traska till praktiken. Sedan då jag matat alla djur o gjort allat annat jag skall göra, skall jag bege mig söderut! Woop woop!

Jag skall (jisses vad många skall, hädan efter blir det "ska") plocka upp min hårige vän och sedan åka hem till åkerkanten.
Där ska jag o min hårige vän hoppas skutta o springa i snön, om nu inte hennes sår är allt för "öppet"...........

Nu måste jag gå packa och föna håret. Tveksamt om jag kan göra de två sakerna på en gång men vi testar.

Tjineling!

Först vill jag påpeka att min karriär som proffsbloggare inte har tagit nån större fart, vilket är lite tråkit för mina trogna *host* läsare.

Just nu sitter jag febrilt och letar efter en praktikplats, har fått för mig att jag vill till ett stall, eftersom alla kennlar och andra hundplatser inte kan ta emot mig av en anledning eller annan.
Nåväl.

Idag gick jag och herr Skinnmöss, eller som Mor min kallar honom Fridolf, ut i snö"stormen" mot praktiken. Jag vet inte om nån blängde elakt  på mig eller inte för jag hade fullt upp med att inte frånga snöflingor i mina mascaraprydda ögonfransar.
Men, jag fotograferade mig själv i morse med mössan på, och ICKE vart jag det fulatse jag brukar se då jag går till praktiken. NÄRU!

Nu skall jag slänga in pizzan i ugnen och sedan spela Minecraft med min käre lillebror.

Ajöken!

Idag tänker jag inte skriva om skinnmössan. Istället tänker jag skriva hur jag lyckats göra bort mig på praktiken.

Igår stod jag vänligt i kassan och betjänade kunder. Eller, bakom kassan då, höhö.
Iallafall kom det ett äldre par och frågade vad en hundmatspåse kostade som de funderade på att köpa. 20 € minsann stod det. Så jag sade lyckligt "KAHDEKSANkymmentä". Tanten såg skräckslaget på mig och flämtade. Jamen vadå tänkte jag? Är din hund inte värd mat för tjugo euro?!
Då sade gubbe vänligt bakom henne "KAKSIkymmentä" "Höhö, hups!" säger jag o ler som ödlan i ena terrariet. Då blev tanten genast mera köpvillig.

Senare kom det en stackare med en "valpförpackning" från källaren och skulle köpa den. Jag hittade ingen viivakoodi o inte heller hittade jag den i prislistan. Så jag fråga vänligt av henne om hon kom ihåg vad den kostade? Detta skedde alltså på finska.
Då sade hon "kahdeksan yhdeksänkymmentä". Då va de min tur att stå och fundera. Jag lovar och svär att jag stod två minuter och funderade medan kvinnan såg mer och mer skeptiskt på mig. Så jag frågde henne på nytt, efter att ha förklarat att "olen ihan sekaisin tänään". Så hon sade på nytt. Då insåg jag att jag var ett hopplöst fall och bad henne skriva priset på en lapp.
Tur så var hon otroligt trevlig och skrattade mest åt/med mig då jag var så otroligt språkkunnig.

Idag var jag däremot bra mycke bättre på att förstå summor. Jag klarade tillochmed att säga alla priser på finska som jag sålde. Duktiga jag!

Nu, halv 8 hos mig med Helge Skoog. Och inte Roos som jag trott hela veckan.

Tudeluu!

Idag när jag gick hem i en rask fart, så att så några av mina näshår som möjligt skulle bli isiga, mötte jag en gubbe på cykel.
Han hade en enooorm skinnmössa på sig. Såg lite ut som han hade en liten mink på huvudet. Iallafall där han kom trampandes på sin cykel, så log han ner mot mig och min skinnmössa. Jag blev euforisk av glädje!

När jag sedan slutat att skutta kom jag fram till att han kanske log mot mig som i "Stackars sate, du har så liten mössa OCH det är fuskpäls. Nörd" Då blev jag bitter och stegade på snabbare, jag stegade på så snabbt att jag gick om en liten gubbe. Han hade INTE skinnmössa.

Väl när jag kom hem till vårt mörka krypin, satt jag på datorn och började spela musik. Tro det eller icke, men då vaknar min vän i sovrummet och frågar om jag är hemma? Självklart är jag hemma, trodde han det var ormen som börjat sjunga i sitt terrarie?

Nu skall jag fortsätta med att se på Vampire Diaries och sen äta något. Heippa!

Denna vecka kommer min rare vän att köra mig till och högst antagligen från praktiken, vilket betyder att jag endast skrämmer grannarna och de som ser mig då jag går in och ut ur byggnaden med min skinnmössa.

Dock så var det säkert flera som gfick smärre skräckupplevelser då jag på lördag, iklädd den älskade skinnmössan, min bruna vinterrock (som skall vara vit), svarta mjukisbyxor och ridkängor spatserade runt i Vasa innerstad. Jag insåg själv att jag såg ut som en "hillbilly".

Idag på praktiken var de två kunder in som ville köpa en fågel. Allt frid så långt tills de frågade mig på engelska om fågel. Jag var helt förvirrad där jag stod, täckt av sågspån och hamsterpiss, och började stamma med en fantastisk blandning av engelska-finska-svenska. Tillsist gick jag och bad en anställd att rädda mig från att skämma ut mig ännu mera.

Nu skall jag fortsätta se på Vampire diaries(som är en utmaning att skriva varje gång..)

Tack o hej!

Idag när jag gick ti praktiken med min skinnmössa var det en person som tillochmed tog några steg åt sidan för att inte hamna så nära mig då vi möttes. Tillika stirrade hon på mig. Ja menar, VADÅ?! Jag ÄR söt i min mössa, det vet jag. Men senare på dagen då jag gick en snabbis till butiken för att köpa grönsaker åt djuren var det flera som stirrade på mig då också. Fast jag inte hade mössan på mig. Kul.

Jag har därför tröstat mig med Ben&Jerrys och Vampire diaries. Började se på den igår. Helt okej serie :)

Man kan hoppas att mina radbyten fungerat idag. Nån vänlig själ får gärna berätta för mig hur man ändrar stil osv på texten då man skriver, samt hur man lägger in bilder. Tack o hej!

Först vill jag börja med att jag igår skulle skriva ett inlägg men lyckades radera hela innan jag skrivit klart, så jag sket i det.

Nu tänker jag berätta om min och Herr Skinnmössas kärlek. Jag och Herr Skinnmössa tar alltid en trevlig promenad på morgonen, och en till på kvällen. Då vi går till och från praktikplatsen. VARJE promenad stirrar minst 3 personer på oss?!
Jag uppfattar det som att de har något emot vår kärlek... Och jag som tycker att jag är så söt då Herr Mössa sitter på mitt huvud. Men icke.
Idag mötte jag dock en som hade större skinnmössa än mig. Hon stirrade icke.

Jag vill också meddela, ifall detta inlägg också obeter sig, att jag byter rad ofta, men ratata.fi har något emot att jag inte skriver allt ihop så den trycker allt samman.

 Nu skall jag skriva ett mejl och sedan laga en gourmémiddag. Ajöken

Jag fick för mig att åter igen skriva lite i min blogg.
Tro det eller ej så hade jag glömt både vilken email jag använt och mitt lösenord. Så en nystart, och hoppeligen orkar ja skriva lite oftare och längre, för jag finner själv nöje i det.
Nåväl, är på praktik i Vasa, uuunderbar praktikplats och anställda där.

 En annan rolig sak som hände då jag en dag traskade till praktikplatsen var följande: Jag hade min underbara skinnmössa på mig, vilket gjorde att jag såg mycket söt ut. Trodde jag. Då jag mötte en äldre farbror såg han skräckslaget på mig och tog ett steg åt sidan, bort från mig... Han trodde säkert att ryssarna invaderat eller något värre.

Nåväl. Nu skall jag gå och sova. Gonatt äggskallar.